Projekt med Högskolan Väst 2007-2008 forts.

Läkemedelsförteckningen kan ses som ett nytt verktyg för att på ett överskådligt sätt se vilka läkemedel patienten löser ut från apoteket och därmed också tar det första steget i att följa läkarens ordination. Hur patienten mår eller vilken trygghet patienten känner för att ta sina läkemedel vet vi inget om förrän vi frågat patienten detta. För att kunna genomföra denna studie krävs att patienten ger sitt medgivande till att läkemedelsförteckningen blir åtkomlig samt att sjuksköterskan gör en symtomskattning och diskuterar olika faktorer som påverkar följsamheten till läkemedelsordinationen vid ett möte med patienten. 

Projektet med HögskolanVäst 2007-2008

Patientens läkemedelsförteckning och sjuksköterskesamtal - Projektplan 13 december 2006

Läkemedelsförteckningen kan ses som ett nytt verktyg för att på ett överskådligt sätt se vilka läkemedel patienten löser ut från Apoteket och därmed också tar första steget i att följa läkarens ordination. Huruvida patienten tar sina läkemedel vet vi inget om förrän vi frågat patienten detta. Utvalda patienter erbjuds ett samtal med sjuksköterskan på sin vårdcentral angående sitt läkemedelsintag. Sjuksköterskans medverkan för att befrämja patientens följsamhet till läkemedelsordinationen har visat sig ha stor betydelse.

Socialstyrelsen har föreslagit vissa kvalitetsindikatorer utifrån uppmärksammade brister i läkemedelsförskrivningen till äldre. Vätskedrivande medicin redovisas här. Socialstyrelsen har uppmärksammat att många äldre tar sin vätskedrivande medicin utan att klar indikation till ordinationen finns.

Den i läkemedelgenomgången genomförda interventionen kommer efter två månader att utvärderas genom ytterligare ett sjuksköterskesamtal.

Bakgrund och relevans

Läkemedel utgör den i särklass vanligaste behandlingsformen för äldre och har i många studier visat sig vara förknippad med problem (SOS, 2001). Statistik från slutenvårdsregistret visar att det inte är ovanligt med inläggningar på sjukhus på grund av biverkningar eller ogynnsam verkan av läkemedel. Irrationell eller direkt felaktig läkemedelsanvändning till äldre kostar samhället miljardbelopp varje år (SOS, 2005).  Landstingsförbundet har bedömt kostnaden till 10-20 miljarder (ABLA I, 1999, ABLA II, 2001).