fredag 27 oktober 2017

Hur ska vården för våra äldre dirigeras?


Ja, att en patientansvarig läkare tar hela ansvaret är för mig helt uteslutet. Mitt förslag är att nationella riktlinjer ska användas som dirigent i vården.
Monopol på diagnos och behandling inklusive läkemedelsförskrivning måste avskaffas.
All sjukvårdspersonal ( t ex sjuksköterskor, apotekare och läkare) måste kunna arbeta självständigt. Kompetens och legitimation ska vara garant för att nu rekommenderade nationella riktlinjer snabbt kommer våra äldre till del. Precis som en läkare kan skriva remiss till en sjukgymnast ska en apotekare kunna skriva remiss till en läkare.

Jag kan inte acceptera att våra äldre fortfarande behandlas med läkemedelsterapi som hade bäst före datum för 10-15 år sedan. 

Optimera läkemedelsbehandlingen = uppdatera föråldrad behandling så att det inte ska behöva ta i snitt 17 år för äldre att få dagens rekommenderade behandling. Varken sjuksköterskor eller läkare är specialiserade på läkemedel, samhällets experter på läkemedelsbehandling är apotekarna

lördag 21 oktober 2017

Dirigent saknas i vården av våra äldre.



Vardagserfarenheter 2010

  •           Diskussionen om hur stor dos av Trombyl som ska ges har pågått länge. Primärvårdsläkaren anger att apotekarens förslag ska först diskuteras med hjärtspecialist. Primärvårdsläkaren har uppenbart inte tagit del av de nya indikatorerna för god vård.
  •           Vid apotekares granskning av journaler på SKL:s uppdrag misstänks att 20 av 29 patienter inte har objektivt fastställd diagnos. Hur ska då behandlingen kunna bli bra?
  •          Överläkare säger till yngre kollega att den äldre kvinnan får stå kvar på vätskedrivande behandling för det är svårt att ändra till idag rekommenderad behandling. Det verkar som om man vill ha kvar svängdörrspatienterna på sjukhuset för att kunna fortsätta att redovisa överbeläggning på avdelningen. Den äldre kvinnans livskvalité verkar inte vara viktig.
  •           Patienter som har sämre läkemedelsbehandling efter sjukhusvård än innan förekommer. Kunskap om moderna vardagsläkemedel verkar vara lågprioriterat.
  •          Patienter som har påbörjat en nu rekommenderad behandling återfår sin gamla symtomatiska läkemedelsbehandling när byte av vårdgivare sker.
  •       Lungröntgen verkar fortfarande vara kvar för att primärt undersöka om hjärtsvikt föreligger.

tisdag 17 oktober 2017

SKL-projekt 2010

Multisjuka äldre

Verkar som flertalet patienter behandlas utifrån kliniska symtom som inte verifieras med objektiva utredningar.
Är detta de vanligaste svängdörrspatienterna?

Jag har arbetat 15 år med läkemedel och äldre och har tillräcklig kunskap för att ompröva behandling med vardagsläkemedel. En apotekare ser ofta problemet från ett annat håll. Utbilda läkare är en lösning, men kunskap är färskvara. Ständig uppdatering krävs.

Jag ställer gärna upp redan idag att självständigt ompröva äldres läkemedelsbehandling om jag får dispens. Min kompetens och legitimation sätter gräns för vad jag självständigt kan genomföra.

söndag 8 oktober 2017

SKL-Projekt forts.

De sista 8 patienterna som jag studerade

  • Patienten uppger att Metoprolol och Atacand används för hypertoni och Digoxin mot hjärtinsufficiens Kan inte finna diagnosen hjärtinsufficiens.
  • Otillräcklig hjärtsviktsbehandling
  • Ser ut som en gammal hypertonibehandling kombinerad med en gammal hjärtsviktsbehandling.
  • Ingenstans finns kommentar om att smärta kan bero på dåligt behandlad hjärtsvikt
  • Patienten anger för hjärtat och i journalen står mot högt blodtryck
  • Impugan vid behov och dossänkning av Trombyl eller kanske avstå för att kunna gå upp i dos av Enalapril- livskvalité idag istället för profylax
  • Hjärtsviktsbehandlingen är ej optimerad.
  • Åtgärd ett för den här patienten torde vara att tillämpa modern hjärtsviktsbehandling. Vid förbättring torde en rad läkemedel kunna sättas ut.