måndag 14 december 2015

Omsorgen i kommunerna går att enkelt förbättra

Viktigt citat 
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/utredningen-om-vaelfaerden-missar-kvaliteten-21007
Undersökningar har visat att så mycket som 10-30 procent av en verksamhets kostnader är så kallade kvalitetsbristkostnader. Sådana kostnader handlar om till exempel ineffektiva arbetsprocesser och inom vård och omsorg om äldre om fallskador och felaktiga läkemedelsordinationer. Genom modellen sätts fokus på kvalitetsutveckling i stället för att i detalj reglera arbetssätt och rutiner.

lördag 12 december 2015

Tusentals kroniskt hjärtsjuka går miste om bästa behandlingen


den 11 december 2015 kl. 08:15 Pressmeddelande
Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Var tionde över 80 år, och totalt minst 250 000 personer, är drabbade.
– Trots att sjukdomen är så vanlig och allvarlig får den inte tillräcklig uppmärksamhet i vården. De behandlingar vi rekommenderar i de nationella riktlinjerna och målen för hjärtsjukvården kommer alltför få till del, säger Socialstyrelsens utredare Maria State.
Bara tre landsting, Västerbotten, Gotland och Örebro, når ännu Socialstyrelsens målnivå om att ge minst 65 procent av hjärtsviktspatienterna så kallad basbehandling med två olika läkemedel.

– Underbehandlingen är stor. Uppemot var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på nytt redan inom en månad. Här ligger Sverige betydligt sämre än genomsnittet bland OECD-länderna, säger Björn Nilsson, enhetschef.

fredag 11 december 2015

Vanligt symtom vid hjärtsvikt

Redan 2006 skrev Läkemedelsverket att ont i magen är ett vanligt symtom vid hjärtsvikt. I annan litteratur som diskuterar runt hjärtsvikt nämns detta inte.

Varför då? Troligen därför att sammanhanget med hjärtsvikt varit svårt att förklara. Själv har jag i ett antal år arbetat med tanken att det är syrebrist som ger smärtan.  

tisdag 8 december 2015

Läkemedelsverkets rekommendation om Hjärtsvikt 2006.

Redan 2006 rekommenderade Läkemedelsverket att använda en specifik provtagning NT-proBNP vid symtom som ger misstanke om hjärtsvikt. Råden mottogs inte särskilt väl av vården och användes ytterst sällan. 
Alternativet att ställa diagnos utan denna provtagning är det samma som att singla slant. Man fortsatte hellre att använda hjärteko som hade visats fungera bra vid hjärtsvikt efter genomgången hjärtinfarkt men inte vid hjärtsvikt orsakad av högt blodtryck.


Ännu vanligare har varit att fortsätta med behandling för högt blodtryck. Möjligen har man som ändamål angett för hjärta och blodtryck på receptet. Ett förfarande som gör det otydligt för patienten att förstå vad det handlar om.