Omsorgen i kommunerna går att enkelt förbättra

Viktigt citat 

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/utredningen-om-vaelfaerden-missar-kvaliteten-21007

Undersökningar har visat att så mycket som 10-30 procent av en verksamhets kostnader är så kallade kvalitetsbristkostnader. Sådana kostnader handlar om till exempel ineffektiva arbetsprocesser och inom vård och omsorg om äldre om fallskador och felaktiga läkemedelsordinationer. Genom modellen sätts fokus på kvalitetsutveckling i stället för att i detalj reglera arbetssätt och rutiner.

Tusentals kroniskt hjärtsjuka går miste om bästa behandlingen

den 11 december 2015 kl. 08:15 Pressmeddelande

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Var tionde över 80 år, och totalt minst 250 000 personer, är drabbade.

– Trots att sjukdomen är så vanlig och allvarlig får den inte tillräcklig uppmärksamhet i vården. De behandlingar vi rekommenderar i de nationella riktlinjerna och målen för hjärtsjukvården kommer alltför få till del, säger Socialstyrelsens utredare Maria State.

Bara tre landsting, Västerbotten, Gotland och Örebro, når ännu Socialstyrelsens målnivå om att ge minst 65 procent av hjärtsviktspatienterna så kallad basbehandling med två olika läkemedel.

– Underbehandlingen är stor. Uppemot var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på nytt redan inom en månad. Här ligger Sverige betydligt sämre än genomsnittet bland OECD-länderna, säger Björn Nilsson, enhetschef.

Vanligt symtom vid hjärtsvikt

Redan 2006 skrev Läkemedelsverket att ont i magen är ett vanligt symtom vid hjärtsvikt. I annan litteratur som diskuterar runt hjärtsvikt nämns detta inte.

Varför då? Troligen därför att sammanhanget med hjärtsvikt varit svårt att förklara. Själv har jag i ett antal år arbetat med tanken att det är syrebrist som ger smärtan.  

Läkemedelsverkets rekommendation om Hjärtsvikt 2006.

Redan 2006 rekommenderade Läkemedelsverket att använda en specifik provtagning NT-proBNP vid symtom som ger misstanke om hjärtsvikt. Råden mottogs inte särskilt väl av vården och användes ytterst sällan. 

Alternativet att ställa diagnos utan denna provtagning är det samma som att singla slant. Man fortsatte hellre att använda hjärteko som hade visats fungera bra vid hjärtsvikt efter genomgången hjärtinfarkt men inte vid hjärtsvikt orsakad av högt blodtryck.

Ännu vanligare har varit att fortsätta med behandling för högt blodtryck. Möjligen har man som ändamål angett för hjärta och blodtryck på receptet. Ett förfarande som gör det otydligt för patienten att förstå vad det handlar om.

Rek-listan 2002

Redan 2002 rekommenderade min läkemedelskommitté ACE-hämmare som t ex Enalapril eller AII- antagonister som t ex Losartan vid hjärtsvikt. De här läkemedlen sa vi redan då var bra för att minska sjukligheten och behovet av sjukhusvård.
Vi sa också att Riktigt gamla patienter över 80 år inte ännu hade studerats men att inget talade för att effekten hos dessa skulle vara annorlunda. Det är då riktigt märkligt att primärvården fortfarande 2015 inte använder de här läkemedlen optimalt.
Betänk att i våras 2015 redovisade Socialstyrelsen att 133 000 äldre utsattes senaste året för undvikbar sjukhusinläggning.
Det är inte konstigt att det är överbeläggningar och brist på sjuksköterskor och läkare. Fortfarande används inte apotekarnas kompetens på ett bra sätt.

Iakttaga, ifrågasätta,Informera forts

Jag läste just i Dagens Samhälle att Borås kommun har tomma platser i Särskilda boenden för äldre. En tanke slog mig att det kan finnas ett samband med att Borås kommun fortsatte att driva vårt projekt från Nordvästra Götalands läkemedelskommitté vidare. För ett tag sedan dök just bilden vi tog fram om iakttaga, ifrågasätta, informera upp i samband med utdelande av Guldpillret.

Iakttaga, Ifrågasätta, Informera

Den lokala läkemedelskommittén genomförde redan 2001 en bred utbildningskampanj med sjuksköterskor och omvårdnadspersonal som målgrupper. Där fanns typiska symtom vid hjärtsvikt och också rekommendation om att väga brukaren flera gånger i veckan. Där fanns information om att om vikten ökar 1-2 kg på få dagar är det "fara å färde".
Varför vägs inte äldre med hemtjänst när det är den bästa egenvårdsåtgärden för att slippa besök på akuten?
Det vore då enkelt att informera primärvården. Tyvärr beror det nog på flera saker. Sjuksköterskan rekommenderar stödstrumpor och läkaren anger otydligt för hjärta och blodtryck som ändamål på receptet istället för att skriva hjärtsvikt.
Vårdpersonal har en viktig roll att Iakttaga, Ifrågasätta och Informera.
www.läkemedelsråd.com

Minst 16 år innan äldre får del av modern läkemedelsbehandling

Redan 1999 rekommenderade Läkemedelskommittén i vårt område att ACE-hämmare t.ex Enalapril är basbehandling vid hjärtsvikt.
Fortfarande finns det läkare som avslutar sådan behandling utan att tydligt motivera varför. Jag accepterar inte att så brukar vi göra. Det ska finnas en vetenskaplig studie att luta sig mot.
Många äldre är trötta och har ont i onödan www.läkemedelsråd.com

Behövs läkemedelsråd?

Redan 1994 publicerade Läkemedelsverket de första svenska rekommendationerna för läkemedel till äldre. Här startade mitt intresse för området. Jag hade ända sedan min första fasta anställning som apotekare i Åmål funderat över varför äldre på särskilda boenden fick läkemedel som användes vid psykoser.
Ännu mer obegripligt är att 2015 förskriver en del läkare fortfarande det olämpliga läkemedlet Atarax till äldre.
Att det finns ett stort behov av läkemedelsrådgivning idag är det ingen tvekan om. Åtminstone i en del områden i Sverige finns en utbred ovilja hos läkare och också i viss mån hos sjuksköterskor att samarbeta aktivt med apotekare. Jag drabbades av arbetsbrist efter åtskilliga samarbetsprojekt. Det fanns ingen vilja att permanenta samarbetet.
Att arbeta med att langa ut läkemedel på apotek till alla våra äldre med uppenbar kvalitetsbrist var ohållbart. Jag valde att starta eget där privatpersoner kan få råd om hur deras läkemedelsbehandling kan bli bättre. Klicka på länken så kommer du till mitt sätt att arbeta med rådgivning på webben. www.läkemedelsråd.com