söndag 12 november 2017

Apotekarnätverk Hornsgatan 28 november 2011, SKL


Multisjuka äldre – läkemedel            
Uddevalla – Orust
Apotekarna granskade 18 månaders vårdcentralsdokumentation för att se om det genom att studera journalen gick att besvara följande fyra frågor

1. Fick den multisjuka lämpliga läkemedel förskrivna under perioden?

Tjugo av patienterna saknas säkerställd diagnos om hjärtsvikt föreligger eller ej. Ibland står diagnosen i löpande text och är sedan bortglömd. Ofta förekommer symtombehandling som nitrater mot bröstsmärta, omeprazol mot magsmärtor
Fem patienter behandlas med Prednisolon, sju med Kaleorid och 12 ( 41 %) med  Loop-diuretika

Konkreta exempel:

- Fokus på urinvägsinfektion och hjärtsvikten verkar vara bortglömd eller behandlad med Impugan. Läkemedelslistan och symtomskattningen väckte misstanke om hjärtsvikt, som borde ha säkerställts med objektiv metod för att undvika svängdörrspatient. Missbruk av antibiotika utan klara symtom på UVI vid flera tillfällen
-Vårdtagaren får ej hjälp av sina läkemedel. Patienten är trött, trött, trött och andfådd. Hjärtsvikt anges som diagnos sedan helt bortglömt. Denna diagnos ska prioriteras högt. Saknar modern hjärtsviktsbehandling, verkar dessutom ha satts ut under sjukhusvistelse? Smärta, värk som t ex buksmärta är vanligt symtom.
- Smärtbehandlingen verkar fel, långvarig användning av Prednisolon tveksamt.  Saknar optimering av hjärtsviktsbehandling, trolig orsak till inläggning på sjukhus.Tyvärr nämns enbart urvätskning  på sjukhuset
Saknar lab.värden.

2. Tog den multisjuka de förskrivna läkemedlen på lämpligt sätt? Journalanteckning saknas  hos 17 av 29 patienter

Konkreta exempel:
- Anhöriga vill ha Apodos, oroliga att hon inte tar medicinerna på rätt sätt.
- Ja verkar finnas kontroll eftersom patienten svarar att han inte vet varför han tar Prednisolon 1 x 2.
- Läkemedelsgenomgång = diskussion om patientens läkemedel, inga ändringar
- JA – patienten följer inte ordinationen och får då hjälp av hemtjänsten med läkemedelsövertagande.
-  Läkemedelsavstämning är gjord men ingen kommentar

3. Fanns någon läkare som under perioden höll ihop den multisjukas totala mängd förskrivna läkemedel och som följde, värderade & omprövade läkemedelsförskrivningen?

Åtminstone 11 av 29 patienter saknar uppföljande läkare

Konkreta exempel
- Läkemedelsavstämning genomförd. Utsättning på sjukhus av Trombyl, Cordarone, Impugan, Kaleorid och Detrusitol, mår bättre
- Ja, men fokus verkar vara urinvägsinfektion.
- JA, men även diagnoser bör omprövas
- Omprövar dos för Prednisolon i övrigt kan jag inte se något. Utfasning av Prednisolon verkar ske i för stora steg
- NEJ, då borde läkemedelsbehandlingen se annorlunda ut
- JA, men återgår till gammal hjärtsviktsbehandling med Furosemid och Imdur vid EF 20 %

4. Hur samarbetade förskrivarna av läkemedel under perioden med varandra och med annan personal inom vård och omsorg?

Hos 21 av 29 patienter kan ett samarbete inte ses vid journalläsning

Konkreta exempel:
- Diabetessköterska är involverad
- Mest verkar det vara sjukgymnaster och arbetsterapeuter som besöker patienten
- JA kontroll hos sjuksköterska hjärtsviktsenheten en gång per månad. Ser ut som en gammal hypertonibehandling kombinerad med en gammal hjärtsviktsbehandling.

Diskussion 
Sammanfattningsvis kan sägas att det är av stor vikt att multisjuka äldre följs av en läkare som säkerställer och omprövar diagnoser. Konstigt att diagnoser återfinns i löpande text och inte i en aktuell sammanställning. 
Verkar som många patienter behandlas utifrån kliniska symtom. 

Omprövning av diagnoser och användning av objektiva metoder för att säkerställa diagnos är avgörande för att idag rekommenderad läkemedelsbehandling ska kunna tillämpas.







Multisjuka äldre
Verkar som flertalet patienter behandlas utifrån kliniska symtom. 

Apotekare med specialistutbildning inom läkemedel och äldre och har tillräcklig kunskap för att ompröva behandling med vardagsläkemedel. En apotekare ser ofta problemet från ett annat håll. Utbilda läkare är en lösning, men kunskap är färskvara.  Ständig uppdatering krävs.

Dispens för apotekare att självständigt ompröva äldres läkemedelsbehandling bör komma igång snarast. Kompetens och legitimation sätter gräns för när remittering till primärvården behövs.

Apotekare stöttar idag läkare med goda råd om hur läkemedelsbehandlingen kan moderniseras. Idag får många av våra äldre behålla en läkemedelsbehandling som hade bäst före datum för 15-20 år sedan. Goda råd är bra men läkarna har svårt att genomföra förslagen därför att de läser i allmänhet inte litteratur som presenterar nya riktlinjer.  Nya rön om användning av vardagsläkemedel kanske inte är prioriterade läkarsamtal i vardagen.

Maj-Britt Elmvik
leg apotekare